Haschrökning ökar möjligheterna för senare tyngre missbruk hos unga
Unga människor som röker hasch eller marijuana riskerar att utveckla större neurobiologisk mottaglighet för tyngre droger som heroin enligt en doktorsavhandling som läggs fram vid Karolinska institutet i morgon.
Avhandlingen bekräftar tidigare epidemiologisk och sociologisk forskning som utgjort grunden för det som är känt om hypotesen om cannabis som en inkörsport.
Cannabis är den mest populära förbjudna drogen i vårt samhälle, särskilt bland yngre, inklusive unga gravida kvinnor. Ändå vet vi fortfarande lite om konsekvenserna av hasch- och marijuanarökning när det gäller den outvecklade hjärnan.
Flera epidemiologiska studier stöder trappstegsteorin, som innebär att rökning av cannabis i unga år utgör en inkörsport till andra sorters drogmissbruk senare i livet. Emellertid är det inte fastställt om det är cannabis i sig som ökar risken för annat missbruk av droger eller om bakomliggande sociala eller ärftliga riskfaktorer skapar den här benägenheten hos de som använder cannabis.
”Vi ville experimentellt testa trappstegsteorin utan sociala eller moraliska faktorer genom att använda en djurmodell”, säger forskaren Maria Ellgren vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Alla beroendeframkallande droger påverkar hjärnans belöningssystem och vår fråga var därför om exponering för cannabis orsakar molekylära och neurokemiska förändringar som ökar belöningseffekten av andra narkotiska preparat.”
Studien genomfördes på råttor vid en ålder som motsvarar tonåren hos människan. Djuren gavs antingen cannabis eller koksalt vid regelbundna intervall under hela deras ungdomstid. När råttorna nått vuxen ålder visade de som fått cannabis förändringar i de delar av hjärnan som är starkt förknippade med belöning och välmående. De hade också ett högre intag av heroin vid fri tillgång till den drogen vid experiment där de själva kunde avgöra mängden heroin. Sådana förändringar noterades emellertid inte hos kontrollgruppen av råttor som enbart fått koksalt.
”Vi gjorde liknande studier under fosterstadiet, med resultat liknande de vi fick för råttor i tonåren”, säger Maria Ellgren. ”Vi noterade också, intressant nog, att tidig användning av cannabis inte hade någon observerbar effekt beträffande mottaglighet när det gälle centralstimulerande preparat som t ex amfetamin.
Avhandlingen presenterar neurobiologiskt stöd för teorin om cannabis som inkörsport när det gäller missbruk av opiater, men inte amfetamin, i vuxen ålder.
Du kan läsa mer om doktorsavhandlingen, Neurobiological effects of early cannabis exposure in relation to the gateway hypothesis, här.
Maria Ellgren har tidigare intervjuats i radioprogrammet ReageraMera om sin forskning.
Torgny Peterson
Avhandlingen bekräftar tidigare epidemiologisk och sociologisk forskning som utgjort grunden för det som är känt om hypotesen om cannabis som en inkörsport.
Cannabis är den mest populära förbjudna drogen i vårt samhälle, särskilt bland yngre, inklusive unga gravida kvinnor. Ändå vet vi fortfarande lite om konsekvenserna av hasch- och marijuanarökning när det gäller den outvecklade hjärnan.
Flera epidemiologiska studier stöder trappstegsteorin, som innebär att rökning av cannabis i unga år utgör en inkörsport till andra sorters drogmissbruk senare i livet. Emellertid är det inte fastställt om det är cannabis i sig som ökar risken för annat missbruk av droger eller om bakomliggande sociala eller ärftliga riskfaktorer skapar den här benägenheten hos de som använder cannabis.
”Vi ville experimentellt testa trappstegsteorin utan sociala eller moraliska faktorer genom att använda en djurmodell”, säger forskaren Maria Ellgren vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Alla beroendeframkallande droger påverkar hjärnans belöningssystem och vår fråga var därför om exponering för cannabis orsakar molekylära och neurokemiska förändringar som ökar belöningseffekten av andra narkotiska preparat.”
Studien genomfördes på råttor vid en ålder som motsvarar tonåren hos människan. Djuren gavs antingen cannabis eller koksalt vid regelbundna intervall under hela deras ungdomstid. När råttorna nått vuxen ålder visade de som fått cannabis förändringar i de delar av hjärnan som är starkt förknippade med belöning och välmående. De hade också ett högre intag av heroin vid fri tillgång till den drogen vid experiment där de själva kunde avgöra mängden heroin. Sådana förändringar noterades emellertid inte hos kontrollgruppen av råttor som enbart fått koksalt.
”Vi gjorde liknande studier under fosterstadiet, med resultat liknande de vi fick för råttor i tonåren”, säger Maria Ellgren. ”Vi noterade också, intressant nog, att tidig användning av cannabis inte hade någon observerbar effekt beträffande mottaglighet när det gälle centralstimulerande preparat som t ex amfetamin.
Avhandlingen presenterar neurobiologiskt stöd för teorin om cannabis som inkörsport när det gäller missbruk av opiater, men inte amfetamin, i vuxen ålder.
Du kan läsa mer om doktorsavhandlingen, Neurobiological effects of early cannabis exposure in relation to the gateway hypothesis, här.
Maria Ellgren har tidigare intervjuats i radioprogrammet ReageraMera om sin forskning.
Torgny Peterson
Kommentarer
Postat av: Patrik
Om man jämför råttor med människor så saknas det logiska tänkandet. Jag skulle aldrig röka/injicera heroin pga skadeverkningarna.
En annan sak jag undrar är hur alkoholen påverkar människor? Finns det en inköpsport där?
Trackback
