Högsta Domstolen tar upp mål om tredje persons befattning med legalt odlad industrihampa
Högsta Domstolen har nu beviljat prövningstillstånd i ett mål (B 414-07) där det gäller fråga om ansvar för innehav av 1,6 kilo lagligt odlad industrihampa.
En dom i Göta hovrätt den 22 december 2006 innebär att innehav av lagligt odlad industrihampa inte är narkotikabrott, inte ens om THC-halten överskrider den tillåtna (0,2%). Göta hovrätt ogillar åtalet för narkotikabrott och förverkande.
Med anledning av domen har kammaråklagare Erik Handmark vid Åklagarkammaren i Jönköping, lokal åklagare i Eksjö, överlämnat en förfrågan till Riksåklagaren om ett eventuellt överklagande av Göta hovrätts dom i mål nr B 1430-06 och B 3041-06.
I ett yttrande till Riksåklagaren skriver vice överåklagare Astrid Eklund bland annat följande:
Sammanfattning
Jag anser att rubricerad hovrättsdom bör överklagas till Högsta domstolen med yrkande att åtalet gällande olovlig befattning med drygt 1,6 kg cannabis (åtalspunkt 1 i stämningsansökan av den 2 november 2006) skall bifallas. I samband med överklagandet bör även yrkas att ifrågavarande cannabis omedelbart tas i beslag. Det bör även yrkas att narkotikan förverkas. I påföljdsdelen bör yrkas att fängelsestraffet skärps.
Enligt min mening är det angeläget inte minst för de praktiskt verksamma åklagarna att få ett auktoritativt uttalande från Högsta domstolen i fråga om hur bestämmelsen om vad som skall förstås med cannabis, skall tolkas. Det finns därför skäl för prövningstillstånd.
Prejudikatfrågan
Frågan av intresse i det förevarande fallet är hur begreppet ”cannabis”, så som det definierats i förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika, objektivt sett skall förstås. Närmare bestämt är frågan hur undantaget i punkt 1 och 2 i bilagan till förordningen skall tolkas/tillämpas i förhållande till en tredje person som obehörigen tar befattning med legalt odlad industrihampa.
Bakgrund
Åklagarens stämningsansökan
Åklagaren yrkade, såvitt här är av intresse, ansvar å JG för narkotikabrott genom gärningspåståendet att han den 9 oktober 2006 i Holsbybrunn olovligen innehaft drygt 1,6 kilo cannabis, som är narkotika. Vidare yrkade åklagaren att i beslag tagen narkotika skulle förklaras förverkad (åtalspunkt 1 i stämningsansökan av den 2 november 2006).
Tingsrättens dom
Tingsrätten fann inledningsvis att det av utredningen i målet i denna del var klarlagt att polisen anträffat torkade växtdelar i JG:s bil, att växterna, som är cannabis, kom från en odling av industrihampa vid Landsbro, att hampa börjat odlas i Sverige på senare tid för att utvinna olja ur fröna och för att använda fibrerna i halmen till möbler m.m. och att det ännu handlade om försöksodlingar för att finna lämpliga sorter och odlingsmetoder, att den i målet aktuelle odlaren hade tillstånd från Länsstyrelsen för sin odling och att Länsstyrelsen utförde vissa kontroller av odlingen, att den sort som odlades, Finola, berättigar till stöd enligt EU:s förordning 1783/2003, att det vid Länsstyrelsens kontroll av odlingar med olika sorters hampa visade sig att Finolan på denna odling hade en THC-halt som uppgick till 0,58 procent, att tillåtet gränsvärde är 0,2 procent, att en förklaring till den höga koncentrationen möjligen kan vara det soliga och varma vädret i somras, att SKL uppmätt THC-halten i det material som polisen fann hos JG till 0,5 procent samt att JG berättat att han torkade de plantor som han plockat och att han därefter rökt dem, men att han inte kände någon som helst påverkan.
Tingsrätten konstaterade att enligt den förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen skall sådan hampa som JG befattat sig med inte anses vara narkotika, eftersom det är en tillåten sort som odlats efter tillstånd av Länsstyrelsen. Tingsrätten fann därför att JG:s befattning med den inte utgjorde narkotikabrott och ogillade såväl åtalet som förverkandeyrkandet och hävde beslaget av industrihampan.
JG dömdes för viss övrig brottslighet till fängelse fyra månader.
Åklagarens överklagande till hovrätten
Åklagaren överklagade domen i denna del till Göta hovrätt och yrkade ansvar å JG för narkotikabrott och att JG under alla förhållanden skulle dömas till ett längre fängelsestraff. Vidare yrkade åklagaren att hovrätten enligt 51 kap. 8 § 3 st. rättegångsbalken interimistiskt skulle förordna om att drygt 1,6 kilo cannabis åter skulle tas i beslag.
Hovrättens dom
Göta hovrätt beslutade, efter föredragning i Jönköping, den 4 december 2006 att avslå åklagarens interimistiska yrkande.
I hovrätten kumulerades två brottmål och JG yrkade bl.a. att hovrätten skulle bestämma en gemensam påföljd för brotten i de båda överklagade domarna samt att påföljden skulle bestämmas till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.
Vid huvudförhandlingen i hovrätten åberopade åklagaren ny bevisning i form av en rapport från SKL angående Utvinning av THC från ”Fiberhampa” samt vittnesförhör med MariAnne von Wachenfelt (från SKL) till styrkande av att den i målet aktuella narkotikan – efter viss extrahering – har i vart fall normal påverkanseffekt och hur denna extrahering görs samt även till att JG:s hantering inte omfattas av det undantag som finns i lagstiftningen. Åklagaren upplyste även att den aktuella industrihampan alltjämt fanns hos SKL.
Hovrätten redogjorde inledningsvis bl.a. för 8 § narkotikastrafflagen och det aktuella avsnittet av bilagan till förordningen om kontroll av narkotika. Hovrätten konstaterade att den särskilda regleringen i 1992 års förordning, när det gäller odlad hampa, trädde i kraft den 15 mars 2003 samt att införandet av undantaget hade föregåtts av EG-domstolens dom den 16 januari 2003 vari Halmstads tingsrätt hade begärt ett förhandsavgörande. Hovrätten redogjorde härefter för EG-domstolens dom enligt följande.
Halmstad tingsrätt hade, vilken var dess huvudfråga, ställt fråga om artikel 28 i Romfördraget, rörande importrestriktioner, medger att ett medlemsland förbjuder odling och annan hantering av s.k. industrihampa som godkänts enligt EG:s förordningar. EG-domstolen besvarade frågan så att de förordningar som var tillämpliga på förhållandena i målet utgjorde hinder för nationell lagstiftning som förbjuder odling och innehav av sådan industrihampa. I sin sammanfattning anförde EG-domstolen att ett förbud inverkar direkt på den gemensamma marknaden för hampa, genom att de berörda jordbrukarna fråntas alla möjligheter att ansöka om stöd. EG-domstolen anförde vidare att det svenska förbudet inte hade något allmännyttigt syfte som den gemensamma organisationen av marknaden för hampa inte hade, eftersom den fara för människors hälsa som användning av narkotika innebär hade beaktats inom ramen för denna organisation. Domstolen noterade att enligt den svenska regeringen var syftet med förordningarna om en gemensam organisation för hampa ett annat än syftet med den svenska narkotikalagstiftningen att säkerställa en hög skyddsnivå. Domstolen anförde häremot att stöd beviljas endast i fråga om hampa odlad från utsäde av sorter som erbjuder ett visst skydd vad avser innehållet av rusframkallande ämnen i den skördade produktionen. Skyddet skall uppnås genom att det fastställs en högsta THC-halt för sådan hampa.
Hovrätten konstaterade att den reglering som skall tillämpas skiljer sig från vad som annars skall vara att anses som en narkotika. Det är, enligt hovrätten, inte en renodlad fråga om substansens karaktär av narkotika utan en tillämpning i två led av undantaget i bilagan till förordningen om kontroll av narkotika, att viss sort av hampa inte skall anses som narkotika, varav det senare ledet inte reglerar substansen som sådan.
Hovrätten anförde härvid att den i målet aktuella hampasorten Finola normalt är en hampasort som är tillåten med avseende på THC-halt samt att avgörande för bedömningen av om en hampasort skall vara undantagen från förbudet för cannabis måste, för att tillämpningen av bestämmelsen skall kunna bli förutsägbar, vara de egenskaper som hampasorten normalt har och som har legat till grund för tillståndsbeslutet. Hovrätten fann därmed att det härav följer att den industrihampa som JG innehaft inte i sig är en hampasort som är att anse som cannabis redan av det skälet att THC-halten har uppgått till 0,5 procent.
Hovrätten anförde vidare att det andra kravet i 1992 års förordning för straffrihet är att det är fråga om hampasorter vilka odlas efter det att ansökan om direktstöd getts in. Hovrätten konstaterade att den angivna ordningen innebär att ifrågavarande hampa ingår som led i en produktion av varor med hampan som råmaterial vilka fritt skall kunna cirkulera inom EU. Odlingskravet i 1992 års förordning skiljer sig därmed, enligt hovrätten, helt från den övriga regleringen i förordningens förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen, eftersom det inte följer förordningens systematik i övrigt att kvalificera vissa substanser som narkotika. Redan detta gör, enligt hovrätten, att försiktighet är påkallad vid tillämpningen av bestämmelsen. Vad som skall förstås med cannabis är vidare, menade hovrätten, enligt bestämmelsens ordalydelse inte knutet till vem som innehar eller för vilket ändamål den odlade hampan innehas. Det är inte heller en fråga om en bestämmelse som reglerar vad som krävs i fråga om uppsåt eller oaktsamhet.
Hovrätten anförde också att det som måhända talade för att det är fråga om att genom undantaget endast skydda odlaren och den hantering som står i naturligt samband härmed är det förhållandet att den svenska anpassningen till den EG-rättsliga regleringen skett därför att den tidigare svenska regleringen, som helt förbjöd användande av hampa, underkänts av EG-domstolen för att den stod i strid med gemenskapsrättslig reglering avsedd att främja den inre marknaden. Å andra sidan finns i ingressen till rådets förordning (EG) nr 1782 av den 29 september 2003 uttalanden som, enligt hovrätten, talade för att den illegala hampan och den hampa som odlas inom EU:s stödsystem i alla avseenden är att anse som helt separata företeelser. Hovrätten pekade härvid på ingressens punkt (27) vari anges att särskilda åtgärder får fastställas för hampa, för att se till att illegala grödor inte kan gömmas bland grödor som berättigar till samlat gårdsstöd och därigenom negativt påverkar den gemensamma organisationen av marknaden för hampa. Med hänsyn till den inom straffrätten grundläggande legalitetsprincipen och tanken om förutsebarhet i straffrättsskipningen är det av vikt, menade hovrätten, att straffbuden inte ges en tolkning som inte är helt förenlig med dess ordalydelse.
Hovrätten fann således mot bakgrund av detta och då åtalet inte gällt någon gärning som avser substanser som utvunnits ur den odlade hampan det inte styrkt att JG gjort sig skyldig till narkotikabrott i enlighet med åklagarens gärningspåstående och åklagarens yrkande om beslag av 1,6 kilo industrihampa lämnades utan bifall.
Hovrätten konstaterade vidare avslutningsvis att i den mån det skulle anses att den nuvarande ordningen inte leder till acceptabla konsekvenser får det ankomma på lagstiftaren att vidta erforderliga åtgärder.
Hovrätten dömde JG, med undanröjande av påföljds-bestämningarna i de överklagade domarna, för de i dessa domar angivna brotten till en gemensam påföljd om åtta månaders fängelse.
------------------------------------------
Jag följer noggrant den fortsatta utvecklingen och återkommer med ytterligare information.
Läs också:
Missbruk av industrihampa
Torgny Peterson
En dom i Göta hovrätt den 22 december 2006 innebär att innehav av lagligt odlad industrihampa inte är narkotikabrott, inte ens om THC-halten överskrider den tillåtna (0,2%). Göta hovrätt ogillar åtalet för narkotikabrott och förverkande.
Med anledning av domen har kammaråklagare Erik Handmark vid Åklagarkammaren i Jönköping, lokal åklagare i Eksjö, överlämnat en förfrågan till Riksåklagaren om ett eventuellt överklagande av Göta hovrätts dom i mål nr B 1430-06 och B 3041-06.
I ett yttrande till Riksåklagaren skriver vice överåklagare Astrid Eklund bland annat följande:
Sammanfattning
Jag anser att rubricerad hovrättsdom bör överklagas till Högsta domstolen med yrkande att åtalet gällande olovlig befattning med drygt 1,6 kg cannabis (åtalspunkt 1 i stämningsansökan av den 2 november 2006) skall bifallas. I samband med överklagandet bör även yrkas att ifrågavarande cannabis omedelbart tas i beslag. Det bör även yrkas att narkotikan förverkas. I påföljdsdelen bör yrkas att fängelsestraffet skärps.
Enligt min mening är det angeläget inte minst för de praktiskt verksamma åklagarna att få ett auktoritativt uttalande från Högsta domstolen i fråga om hur bestämmelsen om vad som skall förstås med cannabis, skall tolkas. Det finns därför skäl för prövningstillstånd.
Prejudikatfrågan
Frågan av intresse i det förevarande fallet är hur begreppet ”cannabis”, så som det definierats i förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika, objektivt sett skall förstås. Närmare bestämt är frågan hur undantaget i punkt 1 och 2 i bilagan till förordningen skall tolkas/tillämpas i förhållande till en tredje person som obehörigen tar befattning med legalt odlad industrihampa.
Bakgrund
Åklagarens stämningsansökan
Åklagaren yrkade, såvitt här är av intresse, ansvar å JG för narkotikabrott genom gärningspåståendet att han den 9 oktober 2006 i Holsbybrunn olovligen innehaft drygt 1,6 kilo cannabis, som är narkotika. Vidare yrkade åklagaren att i beslag tagen narkotika skulle förklaras förverkad (åtalspunkt 1 i stämningsansökan av den 2 november 2006).
Tingsrättens dom
Tingsrätten fann inledningsvis att det av utredningen i målet i denna del var klarlagt att polisen anträffat torkade växtdelar i JG:s bil, att växterna, som är cannabis, kom från en odling av industrihampa vid Landsbro, att hampa börjat odlas i Sverige på senare tid för att utvinna olja ur fröna och för att använda fibrerna i halmen till möbler m.m. och att det ännu handlade om försöksodlingar för att finna lämpliga sorter och odlingsmetoder, att den i målet aktuelle odlaren hade tillstånd från Länsstyrelsen för sin odling och att Länsstyrelsen utförde vissa kontroller av odlingen, att den sort som odlades, Finola, berättigar till stöd enligt EU:s förordning 1783/2003, att det vid Länsstyrelsens kontroll av odlingar med olika sorters hampa visade sig att Finolan på denna odling hade en THC-halt som uppgick till 0,58 procent, att tillåtet gränsvärde är 0,2 procent, att en förklaring till den höga koncentrationen möjligen kan vara det soliga och varma vädret i somras, att SKL uppmätt THC-halten i det material som polisen fann hos JG till 0,5 procent samt att JG berättat att han torkade de plantor som han plockat och att han därefter rökt dem, men att han inte kände någon som helst påverkan.
Tingsrätten konstaterade att enligt den förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen skall sådan hampa som JG befattat sig med inte anses vara narkotika, eftersom det är en tillåten sort som odlats efter tillstånd av Länsstyrelsen. Tingsrätten fann därför att JG:s befattning med den inte utgjorde narkotikabrott och ogillade såväl åtalet som förverkandeyrkandet och hävde beslaget av industrihampan.
JG dömdes för viss övrig brottslighet till fängelse fyra månader.
Åklagarens överklagande till hovrätten
Åklagaren överklagade domen i denna del till Göta hovrätt och yrkade ansvar å JG för narkotikabrott och att JG under alla förhållanden skulle dömas till ett längre fängelsestraff. Vidare yrkade åklagaren att hovrätten enligt 51 kap. 8 § 3 st. rättegångsbalken interimistiskt skulle förordna om att drygt 1,6 kilo cannabis åter skulle tas i beslag.
Hovrättens dom
Göta hovrätt beslutade, efter föredragning i Jönköping, den 4 december 2006 att avslå åklagarens interimistiska yrkande.
I hovrätten kumulerades två brottmål och JG yrkade bl.a. att hovrätten skulle bestämma en gemensam påföljd för brotten i de båda överklagade domarna samt att påföljden skulle bestämmas till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.
Vid huvudförhandlingen i hovrätten åberopade åklagaren ny bevisning i form av en rapport från SKL angående Utvinning av THC från ”Fiberhampa” samt vittnesförhör med MariAnne von Wachenfelt (från SKL) till styrkande av att den i målet aktuella narkotikan – efter viss extrahering – har i vart fall normal påverkanseffekt och hur denna extrahering görs samt även till att JG:s hantering inte omfattas av det undantag som finns i lagstiftningen. Åklagaren upplyste även att den aktuella industrihampan alltjämt fanns hos SKL.
Hovrätten redogjorde inledningsvis bl.a. för 8 § narkotikastrafflagen och det aktuella avsnittet av bilagan till förordningen om kontroll av narkotika. Hovrätten konstaterade att den särskilda regleringen i 1992 års förordning, när det gäller odlad hampa, trädde i kraft den 15 mars 2003 samt att införandet av undantaget hade föregåtts av EG-domstolens dom den 16 januari 2003 vari Halmstads tingsrätt hade begärt ett förhandsavgörande. Hovrätten redogjorde härefter för EG-domstolens dom enligt följande.
Halmstad tingsrätt hade, vilken var dess huvudfråga, ställt fråga om artikel 28 i Romfördraget, rörande importrestriktioner, medger att ett medlemsland förbjuder odling och annan hantering av s.k. industrihampa som godkänts enligt EG:s förordningar. EG-domstolen besvarade frågan så att de förordningar som var tillämpliga på förhållandena i målet utgjorde hinder för nationell lagstiftning som förbjuder odling och innehav av sådan industrihampa. I sin sammanfattning anförde EG-domstolen att ett förbud inverkar direkt på den gemensamma marknaden för hampa, genom att de berörda jordbrukarna fråntas alla möjligheter att ansöka om stöd. EG-domstolen anförde vidare att det svenska förbudet inte hade något allmännyttigt syfte som den gemensamma organisationen av marknaden för hampa inte hade, eftersom den fara för människors hälsa som användning av narkotika innebär hade beaktats inom ramen för denna organisation. Domstolen noterade att enligt den svenska regeringen var syftet med förordningarna om en gemensam organisation för hampa ett annat än syftet med den svenska narkotikalagstiftningen att säkerställa en hög skyddsnivå. Domstolen anförde häremot att stöd beviljas endast i fråga om hampa odlad från utsäde av sorter som erbjuder ett visst skydd vad avser innehållet av rusframkallande ämnen i den skördade produktionen. Skyddet skall uppnås genom att det fastställs en högsta THC-halt för sådan hampa.
Hovrätten konstaterade att den reglering som skall tillämpas skiljer sig från vad som annars skall vara att anses som en narkotika. Det är, enligt hovrätten, inte en renodlad fråga om substansens karaktär av narkotika utan en tillämpning i två led av undantaget i bilagan till förordningen om kontroll av narkotika, att viss sort av hampa inte skall anses som narkotika, varav det senare ledet inte reglerar substansen som sådan.
Hovrätten anförde härvid att den i målet aktuella hampasorten Finola normalt är en hampasort som är tillåten med avseende på THC-halt samt att avgörande för bedömningen av om en hampasort skall vara undantagen från förbudet för cannabis måste, för att tillämpningen av bestämmelsen skall kunna bli förutsägbar, vara de egenskaper som hampasorten normalt har och som har legat till grund för tillståndsbeslutet. Hovrätten fann därmed att det härav följer att den industrihampa som JG innehaft inte i sig är en hampasort som är att anse som cannabis redan av det skälet att THC-halten har uppgått till 0,5 procent.
Hovrätten anförde vidare att det andra kravet i 1992 års förordning för straffrihet är att det är fråga om hampasorter vilka odlas efter det att ansökan om direktstöd getts in. Hovrätten konstaterade att den angivna ordningen innebär att ifrågavarande hampa ingår som led i en produktion av varor med hampan som råmaterial vilka fritt skall kunna cirkulera inom EU. Odlingskravet i 1992 års förordning skiljer sig därmed, enligt hovrätten, helt från den övriga regleringen i förordningens förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen, eftersom det inte följer förordningens systematik i övrigt att kvalificera vissa substanser som narkotika. Redan detta gör, enligt hovrätten, att försiktighet är påkallad vid tillämpningen av bestämmelsen. Vad som skall förstås med cannabis är vidare, menade hovrätten, enligt bestämmelsens ordalydelse inte knutet till vem som innehar eller för vilket ändamål den odlade hampan innehas. Det är inte heller en fråga om en bestämmelse som reglerar vad som krävs i fråga om uppsåt eller oaktsamhet.
Hovrätten anförde också att det som måhända talade för att det är fråga om att genom undantaget endast skydda odlaren och den hantering som står i naturligt samband härmed är det förhållandet att den svenska anpassningen till den EG-rättsliga regleringen skett därför att den tidigare svenska regleringen, som helt förbjöd användande av hampa, underkänts av EG-domstolen för att den stod i strid med gemenskapsrättslig reglering avsedd att främja den inre marknaden. Å andra sidan finns i ingressen till rådets förordning (EG) nr 1782 av den 29 september 2003 uttalanden som, enligt hovrätten, talade för att den illegala hampan och den hampa som odlas inom EU:s stödsystem i alla avseenden är att anse som helt separata företeelser. Hovrätten pekade härvid på ingressens punkt (27) vari anges att särskilda åtgärder får fastställas för hampa, för att se till att illegala grödor inte kan gömmas bland grödor som berättigar till samlat gårdsstöd och därigenom negativt påverkar den gemensamma organisationen av marknaden för hampa. Med hänsyn till den inom straffrätten grundläggande legalitetsprincipen och tanken om förutsebarhet i straffrättsskipningen är det av vikt, menade hovrätten, att straffbuden inte ges en tolkning som inte är helt förenlig med dess ordalydelse.
Hovrätten fann således mot bakgrund av detta och då åtalet inte gällt någon gärning som avser substanser som utvunnits ur den odlade hampan det inte styrkt att JG gjort sig skyldig till narkotikabrott i enlighet med åklagarens gärningspåstående och åklagarens yrkande om beslag av 1,6 kilo industrihampa lämnades utan bifall.
Hovrätten konstaterade vidare avslutningsvis att i den mån det skulle anses att den nuvarande ordningen inte leder till acceptabla konsekvenser får det ankomma på lagstiftaren att vidta erforderliga åtgärder.
Hovrätten dömde JG, med undanröjande av påföljds-bestämningarna i de överklagade domarna, för de i dessa domar angivna brotten till en gemensam påföljd om åtta månaders fängelse.
------------------------------------------
Jag följer noggrant den fortsatta utvecklingen och återkommer med ytterligare information.
Läs också:
Missbruk av industrihampa
Torgny Peterson
Cannabisanvändare orsakar olyckor
De användare av cannabis som testade positivt för cannabis visade sig ha en 29%-ig högre risk att orsaka svåra trafikolyckor än icke-användare.
Resultaten framgår av en kanadensisk studie av 32 543 bilförare i USA under perioden 1993-2003. 1 567 av de som drogtestades uppvisade positiva prov på cannabis men inte på alkohol.
Du kan läsa mer om studien här.
Torgny Peterson
Resultaten framgår av en kanadensisk studie av 32 543 bilförare i USA under perioden 1993-2003. 1 567 av de som drogtestades uppvisade positiva prov på cannabis men inte på alkohol.
Du kan läsa mer om studien här.
Torgny Peterson
Återigen dags för tuffare tag mot marijuanakvacksalvare
Så har det hänt igen. Den här gången på Hawaii där en marijuanakvacksalvare, som utgett sig för att ägna sig åt distribution av ’medicinsk’ marijuana åtalats för narkotikabrott efter att polisen hittat 246 cannabisplantor i hans ägo – helt i strid med gällande bestämmelser.
Ed Kubo, federal chefsåklagare för Hawaii, kräver nu tuffare bestämmelser för att göra bakgrundskontroller av de som ägnar sig åt så kallad ’medicinsk’ marijuana, bland annat i form av inspektioner. Kubo menar också att de som straffats för narkotikabrott ska förbjudas att distribuera så kallad ’medicinsk’ marijuana.
Hawaii är en av de delstater som, i strid mot federal lagstiftning, tillåter den här sortens kvacksalveriverksamhet med distribution av marijuana. För närvarande finns det 249 ’licensierade’ marijuanakvacksalvare i delstaten som i dagsläget förser 2 609 ’patienter’ med marijuana. Antalet patienter per ’enhet’ kan få vilka vårdcentraler eller sjukhus som helst gröna av avund. Med cirka 10 ’patienter’ per kvacksalvare finns det också alla skäl i världen att fråga sig hur det hela går ihop ekonomiskt.
Apropå kriminell belastning. Skulle de som har en kriminell belastning förbjudas att hantera cannabisprodukter skulle många coffee shops i Holland försvinna. Enligt den tidigare holländske justitieministern, Piet Hein Donner* har flera av de som driver coffee shops i Holland ett kriminellt förflutet. Speciellt tydligt är detta i två städer. I Amsterdam har 78 procent av de som driver coffee shops ett kriminellt förflutet enligt rapporten och i Venlo, på gränsen till Tyskland, är hela 83 procent kriminellt belastade.
Enligt samma rapport uppskattas den årliga omsättningen hos alla coffee shops i Holland uppgå till mellan 211 och 283 miljoner euro (mellan cirka 1,9 och 2,6 miljarder svenska kronor). Inte undra på att det finns många, som av olika skäl, är beredda att gå över lik för att försvara den här sortens narkotikahantering.
* Den nuvarande holländske justitieministern, Donners efterträdare, heter sedan 22 september förra året Hirsch Ballin. Donner var klart emot någon ytterligare liberalisering av Hollands narkotikalagstiftning och jag vågar, med kunskaper om Ballins synpunkter i frågan under flera år, bestämt påstå att detsamma gäller för honom.
Torgny Peterson
Ed Kubo, federal chefsåklagare för Hawaii, kräver nu tuffare bestämmelser för att göra bakgrundskontroller av de som ägnar sig åt så kallad ’medicinsk’ marijuana, bland annat i form av inspektioner. Kubo menar också att de som straffats för narkotikabrott ska förbjudas att distribuera så kallad ’medicinsk’ marijuana.
Hawaii är en av de delstater som, i strid mot federal lagstiftning, tillåter den här sortens kvacksalveriverksamhet med distribution av marijuana. För närvarande finns det 249 ’licensierade’ marijuanakvacksalvare i delstaten som i dagsläget förser 2 609 ’patienter’ med marijuana. Antalet patienter per ’enhet’ kan få vilka vårdcentraler eller sjukhus som helst gröna av avund. Med cirka 10 ’patienter’ per kvacksalvare finns det också alla skäl i världen att fråga sig hur det hela går ihop ekonomiskt.
Apropå kriminell belastning. Skulle de som har en kriminell belastning förbjudas att hantera cannabisprodukter skulle många coffee shops i Holland försvinna. Enligt den tidigare holländske justitieministern, Piet Hein Donner* har flera av de som driver coffee shops i Holland ett kriminellt förflutet. Speciellt tydligt är detta i två städer. I Amsterdam har 78 procent av de som driver coffee shops ett kriminellt förflutet enligt rapporten och i Venlo, på gränsen till Tyskland, är hela 83 procent kriminellt belastade.
Enligt samma rapport uppskattas den årliga omsättningen hos alla coffee shops i Holland uppgå till mellan 211 och 283 miljoner euro (mellan cirka 1,9 och 2,6 miljarder svenska kronor). Inte undra på att det finns många, som av olika skäl, är beredda att gå över lik för att försvara den här sortens narkotikahantering.
* Den nuvarande holländske justitieministern, Donners efterträdare, heter sedan 22 september förra året Hirsch Ballin. Donner var klart emot någon ytterligare liberalisering av Hollands narkotikalagstiftning och jag vågar, med kunskaper om Ballins synpunkter i frågan under flera år, bestämt påstå att detsamma gäller för honom.
Torgny Peterson
Amsterdam utökar förbudet mot användning av cannabis på offentliga platser
Även om många vill göra gällande att cannabis inte orsakar några större problem, i vart fall inte i Holland, så är ett sådant påstående inte korrekt. Det finns en klart uttalad oro för användningen av cannabisprodukter ( hasch och marijuana och den inhemska marijuanasorten ’nederwiet’) och för cannabisrelaterade ’störningar’ - både för enskilda individer och på allmän plats.
Ytterligare bevis på en skärpning i synen på cannabishanteringen kom i torsdags då en majoritet av medlemmarna i Amsterdams kommunfullmäktige röstade för att genomföra ett förbud mot användning av cannabis över hela Amsterdam på platser där ungdomar som röker cannabis orsakat störningar av olika slag.
Beslutet kommer efter ett ettårigt, framgångsrikt försök med förbud mot användning av cannabis på och omkring Mercatorplein i stadsdelen De Baarsjes i Amsterdam. Samtidigt som detta skett menar också stadsdelsnämndens ordförande, Arco Verburg, att det finns alltför många coffee shops i stadsdelen. I ett inlägg i sin blogg igår säger Verburg att han i och för sig inte är emot coffee shops men att antalet i stadsdelen måste minska. Av de 19 coffee shops som finns i området Amsterdam-West ligger 15 stycken i De Baarsjes, vilket resulterar i att många söker sig dit för att handla, vilket i sin tur medför drogrelaterade störningar.
Det förbud (’Blowverbod) mot användning av cannabis i De Baarsjes som infördes i februari 2006 har resulterat i att både invånare och affärsidkare upplever ett bättre ’klimat’ i området efter förbudet.
Genomförda undersökningar visar att nio av tio invånare och affärsidkare känner till förbudet. 45% av invånarna och 29% av affärsidkarna uppger i undersökningen att störningarna från ungdomar som använder cannabis, bland annat hotfullt beteende, minskat sedan förbudet infördes.
Ett definitivt beslut om förlängning av förbudet i De Barrsjes i ytterligare ett år tas formellt kommande vecka.
Torgny Peterson
Personal på rysk ubåt dömd för cannabisbrott
En rysk sjöman på en av Rysslands nyaste ubåtar har dömts till två års fängelse efter att ha odlat cannabisplantor i ett fönster på förläggningen och sedan själv använt och sålt cannabis till andra.
Den aktuella ubåten, Dmitr Donskoy, är en av Rysslands nyaste ubåtar och det var från samma ubåt som en testmissil av hittills okänd anledning avfyrades förra året, uppger nyhetsbyrån RIA.
Torgny Peterson
Den aktuella ubåten, Dmitr Donskoy, är en av Rysslands nyaste ubåtar och det var från samma ubåt som en testmissil av hittills okänd anledning avfyrades förra året, uppger nyhetsbyrån RIA.
Torgny Peterson
Nya riktlinjer för cannabis
Efter den brittiska brittiska regeringens ’nedklassfiicering’ av cannabis från klass B till C i januari 2004 har nu ACPO (Association of Chief Police Officers) reviderat tidigare riktlinjer beträffande cannabis.
Av de nya riktlinjerna framgår bland annat följande beträffande polisens åtgärder när det gäller cannabis.
· Innehav av cannabis är illegalt.
· Att idka handel med cannabis är ett allvarligt brott där maxstraffet är 14 års fängelse och en så kallad ’cannabis warning’ (cannabisvarning - en term som nu ersätter den tidigare benämningen ’street warning’) ska inte övervägas när det finns bevis för att det handlar om handel eller innehav i syfte att förse andra med cannabis.
· Generellt gäller att polisen när den kommer i kontakt med en person som innehar en liten mängd cannabis ska: a) undersöka omständigheterna kring innehavet b) eliminera misstanke om att det rör sig om ett allvarligare brott, t ex innehav i överlåtelsesyfte. Mängden cannabis är härvidlag irrelevant om det finns andra bevis för överlåtelse c) beslagta cannabis och säkra bevis d) göra vederbörliga noteringar om händelsen e)fylla i gällande formulär för att dokumentera händelsen
· Om den misstänkte medger innehav och det saknas bevis om överlåtelse till någon annan kan polismannen överväga om en så kallad ’cannabisvarning’ är en proportionerlig och adekvat åtgärd. Om polismannen beslutar om en ’cannabisvarning’ ska den person varningen utfärdas till upplysas om att a) ett protokoll om åtgärden kommer att upprättas på polisstationen, b) innehavet kommer att noteras som ett upptäckt brott, c) proceduren inte innebär att vederbörande förekommer i straffregistret
· En polis som påträffar en person över 18 år, som innehar cannabis och där polismannen finner att narkotikan endast är avsedd för eget bruk, ska i normalfallet inte gripa personen.
· Ungdomar i åldern 10-17 år kan inte meddelas en ’cannabisvarning’. De ska behandlas i enlighet med innehållet i sektion 65 av The Crime and Disorder Act från 1998 samtidigt som en polisman kan anse det nödvändigt att gripa en sådan ungdom av t ex bevistekniska skäl. Emellertid ska polismannen överväga mindre inkräktande åtgärder som t ex att följa den unge till hemmet och verifiera namn- och adressuppgifter. Samtidigt säger man i 4.4.3 i riktlinjerna att ett gripande kan vara nödvändigt “när den misstänktes namn och/eller adress inte är bekant eller då det finns rimliga skäl att betvivla att det uppgivna namnet är korrekt. (I riktlinjerna ges ett flertal exempel.)
· När barn under 10 år anträffas med cannabis ska de omedelbart betraktas som ”utsatta för fara”, vilket i sin tur föranleder överlämnande till andra myndigheter. Även om varje fall är individuellt ska ett barn under 10 år som anträffas med cannabis alltid betraktas som utsatt för risk för ”betydande skada.”
Riktlinjerna i sin helhet hittar du här.
Torgny Peterson
Av de nya riktlinjerna framgår bland annat följande beträffande polisens åtgärder när det gäller cannabis.
· Innehav av cannabis är illegalt.
· Att idka handel med cannabis är ett allvarligt brott där maxstraffet är 14 års fängelse och en så kallad ’cannabis warning’ (cannabisvarning - en term som nu ersätter den tidigare benämningen ’street warning’) ska inte övervägas när det finns bevis för att det handlar om handel eller innehav i syfte att förse andra med cannabis.
· Generellt gäller att polisen när den kommer i kontakt med en person som innehar en liten mängd cannabis ska: a) undersöka omständigheterna kring innehavet b) eliminera misstanke om att det rör sig om ett allvarligare brott, t ex innehav i överlåtelsesyfte. Mängden cannabis är härvidlag irrelevant om det finns andra bevis för överlåtelse c) beslagta cannabis och säkra bevis d) göra vederbörliga noteringar om händelsen e)fylla i gällande formulär för att dokumentera händelsen
· Om den misstänkte medger innehav och det saknas bevis om överlåtelse till någon annan kan polismannen överväga om en så kallad ’cannabisvarning’ är en proportionerlig och adekvat åtgärd. Om polismannen beslutar om en ’cannabisvarning’ ska den person varningen utfärdas till upplysas om att a) ett protokoll om åtgärden kommer att upprättas på polisstationen, b) innehavet kommer att noteras som ett upptäckt brott, c) proceduren inte innebär att vederbörande förekommer i straffregistret
· En polis som påträffar en person över 18 år, som innehar cannabis och där polismannen finner att narkotikan endast är avsedd för eget bruk, ska i normalfallet inte gripa personen.
· Ungdomar i åldern 10-17 år kan inte meddelas en ’cannabisvarning’. De ska behandlas i enlighet med innehållet i sektion 65 av The Crime and Disorder Act från 1998 samtidigt som en polisman kan anse det nödvändigt att gripa en sådan ungdom av t ex bevistekniska skäl. Emellertid ska polismannen överväga mindre inkräktande åtgärder som t ex att följa den unge till hemmet och verifiera namn- och adressuppgifter. Samtidigt säger man i 4.4.3 i riktlinjerna att ett gripande kan vara nödvändigt “när den misstänktes namn och/eller adress inte är bekant eller då det finns rimliga skäl att betvivla att det uppgivna namnet är korrekt. (I riktlinjerna ges ett flertal exempel.)
· När barn under 10 år anträffas med cannabis ska de omedelbart betraktas som ”utsatta för fara”, vilket i sin tur föranleder överlämnande till andra myndigheter. Även om varje fall är individuellt ska ett barn under 10 år som anträffas med cannabis alltid betraktas som utsatt för risk för ”betydande skada.”
Riktlinjerna i sin helhet hittar du här.
Torgny Peterson
Engelsmän och holländare gripna i cannabisrazzior i Spanien
Ytterligare ett framgångsrikt tillslag mot cannabishandeln har skett i Spanien efter razzior i Alicante och Malaga. Fem brittiska medborgare och en holländare har gripits och i en lagerlokal i Benissa hittade polisen två ton cannabis. I samband med razziorna beslagtogs också vapen och ammunition, sju exklusiva bilar, stora mängder kontanter i euro och brittiska pund och juveler.
Enligt poliskällor, citerade av spanska media, började undersökningarna ta fart på allvar efter att en brittisk journalist dödats i vad man tror var en hämndaktion med kopplingar till internationell narkotikahandel.
Som sagt så många gånger tidigare, kamp mot cannabis lönar sig.
Torgny Peterson
Enligt poliskällor, citerade av spanska media, började undersökningarna ta fart på allvar efter att en brittisk journalist dödats i vad man tror var en hämndaktion med kopplingar till internationell narkotikahandel.
Som sagt så många gånger tidigare, kamp mot cannabis lönar sig.
Torgny Peterson
Samhället ska inte tillåta haschrökning
Under ovanstående rubrik skriver Björn Fries och Mona Sahlin i Expressen idag att Johannes Forssbergs inställning i frågan om haschrökning är både ”okunnig och cynisk”.
Jag har tidigare, Expressen och cannabis, konstaterat detsamma.
Johannes Forssberg kommenterar Fries och Sahlins artikel genom att berätta att ”Även ett fåtal kan ha rätt.” Forssbergs synpunkter i ämnet kan inte med bästa vilja i världen lotsas in i gruppen av dessa fåtaliga.
Torgny Peterson
Jag har tidigare, Expressen och cannabis, konstaterat detsamma.
Johannes Forssberg kommenterar Fries och Sahlins artikel genom att berätta att ”Även ett fåtal kan ha rätt.” Forssbergs synpunkter i ämnet kan inte med bästa vilja i världen lotsas in i gruppen av dessa fåtaliga.
Torgny Peterson
Kamp mot cannabis lönar sig
I lördags beslagtog spanska myndigheter över 1,5 ton cannabis vid Almeira-kusten. Tio personer, samtliga från Marocko, har gripits. Samtidigt beslagtogs en stulen BMW som skulle användas för att transportera narkotikan.
Detta är det andra stora beslaget av cannabis i området förra veckan. I torsdags beslagtogs två ton cannabis på en strand i närheten av El Ejido i samma provins.
Torgny Peterson
Detta är det andra stora beslaget av cannabis i området förra veckan. I torsdags beslagtogs två ton cannabis på en strand i närheten av El Ejido i samma provins.
Torgny Peterson
Kyligt mottagande av förslag att legalisera marijuana i New Hampshire
Ett förslag som innebär legalisering av marijuana i New Hampshire får ett kyligt mottagande. Flera lokala representanter uttalar sig idag i Eagle Tribune, bland annat följande:
“Jag kommer inte att stödja förslaget” (Senator Mike Downing, Republikan – Salem)”
"Jag är inte säker på att det är den sortens atmosfär vi vill uppmuntra i den här staten” (Rep. John Gleason, Republikan – Derry)
”Kommer det att underlätta mitt arbete?” Nej!" (Åklagare Robert Prince, Salem)
”Från ett polisiärt perspektiv är vi emot legalisering” (Polischef Donad Briggs, Kingston)
Det finns flera polischefer i USA, som deltar i organisationen ’Law Enforcement Against Prohibition’, som är för förslaget att legalisera marijuana.
De tre som drivit fram förslaget verkar själva föga övertygade om att det ska nå någon framgång. En av dom, Paul Ingebretson, säger till Eagle Tribune, ”Jag tror att det mycket svårt att förändra folks uppfattning efter att budskapet om farorna med marijuana borrats in i dom under 60-70 år.”
Undertecknad litar på att befolkningen i New Hampshire inte låter sig manipuleras av förslagsställarna eller deras springpojkar.
Läs också:
Mer om medicinsk marijuana i Kalifornien och USA
Torgny Peterson
“Jag kommer inte att stödja förslaget” (Senator Mike Downing, Republikan – Salem)”
"Jag är inte säker på att det är den sortens atmosfär vi vill uppmuntra i den här staten” (Rep. John Gleason, Republikan – Derry)
”Kommer det att underlätta mitt arbete?” Nej!" (Åklagare Robert Prince, Salem)
”Från ett polisiärt perspektiv är vi emot legalisering” (Polischef Donad Briggs, Kingston)
Det finns flera polischefer i USA, som deltar i organisationen ’Law Enforcement Against Prohibition’, som är för förslaget att legalisera marijuana.
De tre som drivit fram förslaget verkar själva föga övertygade om att det ska nå någon framgång. En av dom, Paul Ingebretson, säger till Eagle Tribune, ”Jag tror att det mycket svårt att förändra folks uppfattning efter att budskapet om farorna med marijuana borrats in i dom under 60-70 år.”
Undertecknad litar på att befolkningen i New Hampshire inte låter sig manipuleras av förslagsställarna eller deras springpojkar.
Läs också:
Mer om medicinsk marijuana i Kalifornien och USA
Torgny Peterson
Lyckat tillslag mot marijuanakvacksalvare
I onsdags genomförde DEA (Drug Enforcement Administration) i USA ytterligare ett lyckat tillslag mot marijuanakvacksalvarna i Kalifornien i razzior mot 11 så kallade ’medicinska marijuanakliniker’.
Resultat? Beslag av bland annat 2 585 kg marijuana, vapen och kontanter.
Verksamheten vid de ‘medicinska marijuanaklinikerna’ eller ‘dispensärerna’ som dom också kallas står i strid med den amerikanska federala narkotikalagstiftningen. Självklart har användare av marijuana arbetat hårt för att få hanteringen godkänd i olika delstater, vilket de också lyckats med i flera delstater. Men det hjälper inte. Frågan har redan prövats I landets högsta domstol, som konstaterar att verksamheten strider mot den federala lagstiftningen.
Polisen har för länge sedan insett att den här sortens verksamhet är nära kopplad till kriminell verksamhet. Självklart finns det pengar att göra på den här sortens kvacksalveri. Det faktum att 138 så kallade ’kliniker’/’dispensärer’ öppnades förra året enbart i Los Angeles säger mer om skrupulösa lycksökare än om svårt sjuka ’patienter’.
Målet för DEA och lokala myndigheter bör vara att bomma igen varenda ’klinik’/’dispensär’.
Torgny Peterson
Inga fler nya ’marijuanadispensärer’ i Los Angeles
Nu är det stopp för nya sk ’marijuanadispensärer’ i Los Angeles tills det finns nya detaljerade regler som styr var, när och hur de så kallade dispensärerna kan verka.Det finns idag omkring 100 ’marijuanadispensärer i Los Angeles och det krävs inte alltför omfattande insikter i marijuanahanteringen för att inse att det finns gott om skojare i den ’medicinska’ marijuanabranschen som säljer marijuana till den som så önskar.
Polischefen i Los Angeles, William Bratton, vill förbjuda inrättningarna i vissa områden där så kallade ’patienter’ idag kan gå för att inhandla sin ’medicin’. Bratton vill hålla områden runt skolor, kyrkor, parker och andra områden där barn vistas fria från ’marijuanadispensärer.”
Det bästa vore om man bommade igen ’marijuanadispensärerna’ helt och hållet eftersom ingen av dom levererar någon godkänd medicin. Verksamheten påminner mer än något annat om kvacksalveri.
Torgny Peterson
Polischefen i Los Angeles, William Bratton, vill förbjuda inrättningarna i vissa områden där så kallade ’patienter’ idag kan gå för att inhandla sin ’medicin’. Bratton vill hålla områden runt skolor, kyrkor, parker och andra områden där barn vistas fria från ’marijuanadispensärer.”
Det bästa vore om man bommade igen ’marijuanadispensärerna’ helt och hållet eftersom ingen av dom levererar någon godkänd medicin. Verksamheten påminner mer än något annat om kvacksalveri.
Torgny Peterson
Expressen och cannabis II
Under rubriken ’Stoppa drogliberalerna’ skriver Britta Svensson idag i Expressen att ” Även drogförespråkare borde kunna begripa att cannabis, liksom alla droger man röker, är helt passé ur folkhälsosynpunkt. Polisens kamp mot haschet kommer vid rätt tidpunkt och bör stödjas av alla vettiga människor.” Kanske borde Britta Svensson tala förstånd med Expressen-kollegan Johannes Forssberg som hade en riktig skröna häromdagen i samma tidning. Du kan läsa mer om den i ’Expressen och cannabis’.
Nu har Britta Svensson varit med betydligt längre och har sett en del av vad som kan kläckas i drogliberalernas förvirrade bon. När jag som medlem i den svenska regeringens delegation till UNGASS (United Nations General Assembly Special Session on Drugs) i juni 1998 hade den tvivelaktiga förmånen att träffa några av de värsta liberaliserings- och legaliseringsförespråkarna fanns Britta Svensson också i New York där vi bland annat diskuterade det faktum att dåvarande chefen för Socialstyrelsen, Claes Örtendahl, inför öppnandet av UNGASS tillsammans med ett antal hundra personer från olika håll i världen hade skrivit under det öppna brev, ställt till FN:s generalsekreterare Kofi Annan och publicerat på två uppslag i New York Times, där undertecknarna hävdade att ” We believe that the global war on drugs is now causing more harm than drug abuse itself.” Ungefär lika korkat som Forssbergs påstående i den ovannämnda skrönan att Sverige har den högsta missbrukardödligheten i världen och att "Det markerar en av de största humanitära katastroferna i vår moderna politiska historia".
Ungefär lika obegåvat (man säger antagligen inte korkat på Socialstyrelsen) var det när Örtendahl gjorde sitt bästa för att hävda att han inte hade skrivit under det öppna brevet i New York Times. Apropå brevet kan det vara intressant att känna till att det till stora delar Soros-finansierade Drug Policy Alliance, med Ethan Nadelman som främste agitator, var huvudaktören bakom det öppna brevet och att det var en tidigare holländsk ambassadör till Tyskland, Jan G. van der Tas, och ytterligare en holländare som fått uppdraget att få bland annat svenska undertecknare till det öppna brevet till Kofi Annan. (Övriga svenska undertecknare var förresten Anders Bergmark, Peter Curman, Ted Goldberg, Olof Lagercrantz, Leif Lenke, Ingemar Rexed, Jerzy Sarnecki, Sune Sunesson, Henrik Tham, Per Ole Träskmann och Hans von Hofer).
Jag gratulerar Britta Svensson till fortsatt klarsyn och håller med om att ” Polisens kamp mot haschet kommer vid rätt tidpunkt och bör stödjas av alla vettiga människor.”
Torgny Peterson
Nu har Britta Svensson varit med betydligt längre och har sett en del av vad som kan kläckas i drogliberalernas förvirrade bon. När jag som medlem i den svenska regeringens delegation till UNGASS (United Nations General Assembly Special Session on Drugs) i juni 1998 hade den tvivelaktiga förmånen att träffa några av de värsta liberaliserings- och legaliseringsförespråkarna fanns Britta Svensson också i New York där vi bland annat diskuterade det faktum att dåvarande chefen för Socialstyrelsen, Claes Örtendahl, inför öppnandet av UNGASS tillsammans med ett antal hundra personer från olika håll i världen hade skrivit under det öppna brev, ställt till FN:s generalsekreterare Kofi Annan och publicerat på två uppslag i New York Times, där undertecknarna hävdade att ” We believe that the global war on drugs is now causing more harm than drug abuse itself.” Ungefär lika korkat som Forssbergs påstående i den ovannämnda skrönan att Sverige har den högsta missbrukardödligheten i världen och att "Det markerar en av de största humanitära katastroferna i vår moderna politiska historia".
Ungefär lika obegåvat (man säger antagligen inte korkat på Socialstyrelsen) var det när Örtendahl gjorde sitt bästa för att hävda att han inte hade skrivit under det öppna brevet i New York Times. Apropå brevet kan det vara intressant att känna till att det till stora delar Soros-finansierade Drug Policy Alliance, med Ethan Nadelman som främste agitator, var huvudaktören bakom det öppna brevet och att det var en tidigare holländsk ambassadör till Tyskland, Jan G. van der Tas, och ytterligare en holländare som fått uppdraget att få bland annat svenska undertecknare till det öppna brevet till Kofi Annan. (Övriga svenska undertecknare var förresten Anders Bergmark, Peter Curman, Ted Goldberg, Olof Lagercrantz, Leif Lenke, Ingemar Rexed, Jerzy Sarnecki, Sune Sunesson, Henrik Tham, Per Ole Träskmann och Hans von Hofer).
Jag gratulerar Britta Svensson till fortsatt klarsyn och håller med om att ” Polisens kamp mot haschet kommer vid rätt tidpunkt och bör stödjas av alla vettiga människor.”
Torgny Peterson
Förbud mot rökning av cannabisprodukter
Förbud mot rökning av cannabisprodukter. Skylten är producerad av myndigheterna i Amsterdam och kan med fördel spridas till vänner och bekanta.
Torgny Peterson
Om tredje persons befattning med legalt odlad industrihampa
En dom i Göta hovrätt den 22 december 2006 innebär att innehav av lagligt odlad industrihampa inte är narkotikabrott, inte ens om THC-halten överskrider den tillåtna (0,2%). Göta hovrätt ogillar åtalet för narkotikabrott och förverkande.
Med anledning av domen har kammaråklagare Erik Handmark vid Åklagarkammaren i Jönköping, lokal åklagare i Eksjö, överlämnat en förfrågan till Riksåklagaren om ett eventuellt överklagande av Göta hovrätts dom i mål nr B 1430-06 och B 3041-06.
I ett yttrande till Riksåklagaren skriver vice överåklagare Astrid Eklund bland annat följande:
Sammanfattning
Jag anser att rubricerad hovrättsdom bör överklagas till Högsta domstolen med yrkande att åtalet gällande olovlig befattning med drygt 1,6 kg cannabis (åtalspunkt 1 i stämningsansökan av den 2 november 2006) skall bifallas. I samband med överklagandet bör även yrkas att ifrågavarande cannabis omedelbart tas i beslag. Det bör även yrkas att narkotikan förverkas. I påföljdsdelen bör yrkas att fängelsestraffet skärps.
Enligt min mening är det angeläget inte minst för de praktiskt verksamma åklagarna att få ett auktoritativt uttalande från Högsta domstolen i fråga om hur bestämmelsen om vad som skall förstås med cannabis, skall tolkas. Det finns därför skäl för prövningstillstånd.
Prejudikatfrågan
Frågan av intresse i det förevarande fallet är hur begreppet ”cannabis”, så som det definierats i förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika, objektivt sett skall förstås. Närmare bestämt är frågan hur undantaget i punkt 1 och 2 i bilagan till förordningen skall tolkas/tillämpas i förhållande till en tredje person som obehörigen tar befattning med legalt odlad industrihampa.
Bakgrund
Åklagarens stämningsansökan
Åklagaren yrkade, såvitt här är av intresse, ansvar å JG för narkotikabrott genom gärningspåståendet att han den 9 oktober 2006 i Holsbybrunn olovligen innehaft drygt 1,6 kilo cannabis, som är narkotika. Vidare yrkade åklagaren att i beslag tagen narkotika skulle förklaras förverkad (åtalspunkt 1 i stämningsansökan av den 2 november 2006).
Tingsrättens dom
Tingsrätten fann inledningsvis att det av utredningen i målet i denna del var klarlagt att polisen anträffat torkade växtdelar i JG:s bil, att växterna, som är cannabis, kom från en odling av industrihampa vid Landsbro, att hampa börjat odlas i Sverige på senare tid för att utvinna olja ur fröna och för att använda fibrerna i halmen till möbler m.m. och att det ännu handlade om försöksodlingar för att finna lämpliga sorter och odlingsmetoder, att den i målet aktuelle odlaren hade tillstånd från Länsstyrelsen för sin odling och att Länsstyrelsen utförde vissa kontroller av odlingen, att den sort som odlades, Finola, berättigar till stöd enligt EU:s förordning 1783/2003, att det vid Länsstyrelsens kontroll av odlingar med olika sorters hampa visade sig att Finolan på denna odling hade en THC-halt som uppgick till 0,58 procent, att tillåtet gränsvärde är 0,2 procent, att en förklaring till den höga koncentrationen möjligen kan vara det soliga och varma vädret i somras, att SKL uppmätt THC-halten i det material som polisen fann hos JG till 0,5 procent samt att JG berättat att han torkade de plantor som han plockat och att han därefter rökt dem, men att han inte kände någon som helst påverkan.
Tingsrätten konstaterade att enligt den förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen skall sådan hampa som JG befattat sig med inte anses vara narkotika, eftersom det är en tillåten sort som odlats efter tillstånd av Länsstyrelsen. Tingsrätten fann därför att JG:s befattning med den inte utgjorde narkotikabrott och ogillade såväl åtalet som förverkandeyrkandet och hävde beslaget av industrihampan.
JG dömdes för viss övrig brottslighet till fängelse fyra månader.
Åklagarens överklagande till hovrätten
Åklagaren överklagade domen i denna del till Göta hovrätt och yrkade ansvar å JG för narkotikabrott och att JG under alla förhållanden skulle dömas till ett längre fängelsestraff. Vidare yrkade åklagaren att hovrätten enligt 51 kap. 8 § 3 st. rättegångsbalken interimistiskt skulle förordna om att drygt 1,6 kilo cannabis åter skulle tas i beslag.
Hovrättens dom
Göta hovrätt beslutade, efter föredragning i Jönköping, den 4 december 2006 att avslå åklagarens interimistiska yrkande.
I hovrätten kumulerades två brottmål och JG yrkade bl.a. att hovrätten skulle bestämma en gemensam påföljd för brotten i de båda överklagade domarna samt att påföljden skulle bestämmas till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.
Vid huvudförhandlingen i hovrätten åberopade åklagaren ny bevisning i form av en rapport från SKL angående Utvinning av THC från ”Fiberhampa” samt vittnesförhör med MariAnne von Wachenfelt (från SKL) till styrkande av att den i målet aktuella narkotikan – efter viss extrahering – har i vart fall normal påverkanseffekt och hur denna extrahering görs samt även till att JG:s hantering inte omfattas av det undantag som finns i lagstiftningen. Åklagaren upplyste även att den aktuella industrihampan alltjämt fanns hos SKL.
Hovrätten redogjorde inledningsvis bl.a. för 8 § narkotikastrafflagen och det aktuella avsnittet av bilagan till förordningen om kontroll av narkotika. Hovrätten konstaterade att den särskilda regleringen i 1992 års förordning, när det gäller odlad hampa, trädde i kraft den 15 mars 2003 samt att införandet av undantaget hade föregåtts av EG-domstolens dom den 16 januari 2003 vari Halmstads tingsrätt hade begärt ett förhandsavgörande. Hovrätten redogjorde härefter för EG-domstolens dom enligt följande.
Halmstad tingsrätt hade, vilken var dess huvudfråga, ställt fråga om artikel 28 i Romfördraget, rörande importrestriktioner, medger att ett medlemsland förbjuder odling och annan hantering av s.k. industrihampa som godkänts enligt EG:s förordningar. EG-domstolen besvarade frågan så att de förordningar som var tillämpliga på förhållandena i målet utgjorde hinder för nationell lagstiftning som förbjuder odling och innehav av sådan industrihampa. I sin sammanfattning anförde EG-domstolen att ett förbud inverkar direkt på den gemensamma marknaden för hampa, genom att de berörda jordbrukarna fråntas alla möjligheter att ansöka om stöd. EG-domstolen anförde vidare att det svenska förbudet inte hade något allmännyttigt syfte som den gemensamma organisationen av marknaden för hampa inte hade, eftersom den fara för människors hälsa som användning av narkotika innebär hade beaktats inom ramen för denna organisation. Domstolen noterade att enligt den svenska regeringen var syftet med förordningarna om en gemensam organisation för hampa ett annat än syftet med den svenska narkotikalagstiftningen att säkerställa en hög skyddsnivå. Domstolen anförde häremot att stöd beviljas endast i fråga om hampa odlad från utsäde av sorter som erbjuder ett visst skydd vad avser innehållet av rusframkallande ämnen i den skördade produktionen. Skyddet skall uppnås genom att det fastställs en högsta THC-halt för sådan hampa.
Hovrätten konstaterade att den reglering som skall tillämpas skiljer sig från vad som annars skall vara att anses som en narkotika. Det är, enligt hovrätten, inte en renodlad fråga om substansens karaktär av narkotika utan en tillämpning i två led av undantaget i bilagan till förordningen om kontroll av narkotika, att viss sort av hampa inte skall anses som narkotika, varav det senare ledet inte reglerar substansen som sådan.
Hovrätten anförde härvid att den i målet aktuella hampasorten Finola normalt är en hampasort som är tillåten med avseende på THC-halt samt att avgörande för bedömningen av om en hampasort skall vara undantagen från förbudet för cannabis måste, för att tillämpningen av bestämmelsen skall kunna bli förutsägbar, vara de egenskaper som hampasorten normalt har och som har legat till grund för tillståndsbeslutet. Hovrätten fann därmed att det härav följer att den industrihampa som JG innehaft inte i sig är en hampasort som är att anse som cannabis redan av det skälet att THC-halten har uppgått till 0,5 procent.
Hovrätten anförde vidare att det andra kravet i 1992 års förordning för straffrihet är att det är fråga om hampasorter vilka odlas efter det att ansökan om direktstöd getts in. Hovrätten konstaterade att den angivna ordningen innebär att ifrågavarande hampa ingår som led i en produktion av varor med hampan som råmaterial vilka fritt skall kunna cirkulera inom EU. Odlingskravet i 1992 års förordning skiljer sig därmed, enligt hovrätten, helt från den övriga regleringen i förordningens förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen, eftersom det inte följer förordningens systematik i övrigt att kvalificera vissa substanser som narkotika. Redan detta gör, enligt hovrätten, att försiktighet är påkallad vid tillämpningen av bestämmelsen. Vad som skall förstås med cannabis är vidare, menade hovrätten, enligt bestämmelsens ordalydelse inte knutet till vem som innehar eller för vilket ändamål den odlade hampan innehas. Det är inte heller en fråga om en bestämmelse som reglerar vad som krävs i fråga om uppsåt eller oaktsamhet.
Hovrätten anförde också att det som måhända talade för att det är fråga om att genom undantaget endast skydda odlaren och den hantering som står i naturligt samband härmed är det förhållandet att den svenska anpassningen till den EG-rättsliga regleringen skett därför att den tidigare svenska regleringen, som helt förbjöd användande av hampa, underkänts av EG-domstolen för att den stod i strid med gemenskapsrättslig reglering avsedd att främja den inre marknaden. Å andra sidan finns i ingressen till rådets förordning (EG) nr 1782 av den 29 september 2003 uttalanden som, enligt hovrätten, talade för att den illegala hampan och den hampa som odlas inom EU:s stödsystem i alla avseenden är att anse som helt separata företeelser. Hovrätten pekade härvid på ingressens punkt (27) vari anges att särskilda åtgärder får fastställas för hampa, för att se till att illegala grödor inte kan gömmas bland grödor som berättigar till samlat gårdsstöd och därigenom negativt påverkar den gemensamma organisationen av marknaden för hampa. Med hänsyn till den inom straffrätten grundläggande legalitetsprincipen och tanken om förutsebarhet i straffrättsskipningen är det av vikt, menade hovrätten, att straffbuden inte ges en tolkning som inte är helt förenlig med dess ordalydelse.
Hovrätten fann således mot bakgrund av detta och då åtalet inte gällt någon gärning som avser substanser som utvunnits ur den odlade hampan det inte styrkt att JG gjort sig skyldig till narkotikabrott i enlighet med åklagarens gärningspåstående och åklagarens yrkande om beslag av 1,6 kilo industrihampa lämnades utan bifall.
Hovrätten konstaterade vidare avslutningsvis att i den mån det skulle anses att den nuvarande ordningen inte leder till acceptabla konsekvenser får det ankomma på lagstiftaren att vidta erforderliga åtgärder.
Hovrätten dömde JG, med undanröjande av påföljds-bestämningarna i de överklagade domarna, för de i dessa domar angivna brotten till en gemensam påföljd om åtta månaders fängelse.
------------------------------------------
Jag följer noggrant den fortsatta utvecklingen och återkommer med ytterligare information.
Läs också:
Missbruk av industrihampa
Torgny Peterson
Med anledning av domen har kammaråklagare Erik Handmark vid Åklagarkammaren i Jönköping, lokal åklagare i Eksjö, överlämnat en förfrågan till Riksåklagaren om ett eventuellt överklagande av Göta hovrätts dom i mål nr B 1430-06 och B 3041-06.
I ett yttrande till Riksåklagaren skriver vice överåklagare Astrid Eklund bland annat följande:
Sammanfattning
Jag anser att rubricerad hovrättsdom bör överklagas till Högsta domstolen med yrkande att åtalet gällande olovlig befattning med drygt 1,6 kg cannabis (åtalspunkt 1 i stämningsansökan av den 2 november 2006) skall bifallas. I samband med överklagandet bör även yrkas att ifrågavarande cannabis omedelbart tas i beslag. Det bör även yrkas att narkotikan förverkas. I påföljdsdelen bör yrkas att fängelsestraffet skärps.
Enligt min mening är det angeläget inte minst för de praktiskt verksamma åklagarna att få ett auktoritativt uttalande från Högsta domstolen i fråga om hur bestämmelsen om vad som skall förstås med cannabis, skall tolkas. Det finns därför skäl för prövningstillstånd.
Prejudikatfrågan
Frågan av intresse i det förevarande fallet är hur begreppet ”cannabis”, så som det definierats i förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika, objektivt sett skall förstås. Närmare bestämt är frågan hur undantaget i punkt 1 och 2 i bilagan till förordningen skall tolkas/tillämpas i förhållande till en tredje person som obehörigen tar befattning med legalt odlad industrihampa.
Bakgrund
Åklagarens stämningsansökan
Åklagaren yrkade, såvitt här är av intresse, ansvar å JG för narkotikabrott genom gärningspåståendet att han den 9 oktober 2006 i Holsbybrunn olovligen innehaft drygt 1,6 kilo cannabis, som är narkotika. Vidare yrkade åklagaren att i beslag tagen narkotika skulle förklaras förverkad (åtalspunkt 1 i stämningsansökan av den 2 november 2006).
Tingsrättens dom
Tingsrätten fann inledningsvis att det av utredningen i målet i denna del var klarlagt att polisen anträffat torkade växtdelar i JG:s bil, att växterna, som är cannabis, kom från en odling av industrihampa vid Landsbro, att hampa börjat odlas i Sverige på senare tid för att utvinna olja ur fröna och för att använda fibrerna i halmen till möbler m.m. och att det ännu handlade om försöksodlingar för att finna lämpliga sorter och odlingsmetoder, att den i målet aktuelle odlaren hade tillstånd från Länsstyrelsen för sin odling och att Länsstyrelsen utförde vissa kontroller av odlingen, att den sort som odlades, Finola, berättigar till stöd enligt EU:s förordning 1783/2003, att det vid Länsstyrelsens kontroll av odlingar med olika sorters hampa visade sig att Finolan på denna odling hade en THC-halt som uppgick till 0,58 procent, att tillåtet gränsvärde är 0,2 procent, att en förklaring till den höga koncentrationen möjligen kan vara det soliga och varma vädret i somras, att SKL uppmätt THC-halten i det material som polisen fann hos JG till 0,5 procent samt att JG berättat att han torkade de plantor som han plockat och att han därefter rökt dem, men att han inte kände någon som helst påverkan.
Tingsrätten konstaterade att enligt den förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen skall sådan hampa som JG befattat sig med inte anses vara narkotika, eftersom det är en tillåten sort som odlats efter tillstånd av Länsstyrelsen. Tingsrätten fann därför att JG:s befattning med den inte utgjorde narkotikabrott och ogillade såväl åtalet som förverkandeyrkandet och hävde beslaget av industrihampan.
JG dömdes för viss övrig brottslighet till fängelse fyra månader.
Åklagarens överklagande till hovrätten
Åklagaren överklagade domen i denna del till Göta hovrätt och yrkade ansvar å JG för narkotikabrott och att JG under alla förhållanden skulle dömas till ett längre fängelsestraff. Vidare yrkade åklagaren att hovrätten enligt 51 kap. 8 § 3 st. rättegångsbalken interimistiskt skulle förordna om att drygt 1,6 kilo cannabis åter skulle tas i beslag.
Hovrättens dom
Göta hovrätt beslutade, efter föredragning i Jönköping, den 4 december 2006 att avslå åklagarens interimistiska yrkande.
I hovrätten kumulerades två brottmål och JG yrkade bl.a. att hovrätten skulle bestämma en gemensam påföljd för brotten i de båda överklagade domarna samt att påföljden skulle bestämmas till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.
Vid huvudförhandlingen i hovrätten åberopade åklagaren ny bevisning i form av en rapport från SKL angående Utvinning av THC från ”Fiberhampa” samt vittnesförhör med MariAnne von Wachenfelt (från SKL) till styrkande av att den i målet aktuella narkotikan – efter viss extrahering – har i vart fall normal påverkanseffekt och hur denna extrahering görs samt även till att JG:s hantering inte omfattas av det undantag som finns i lagstiftningen. Åklagaren upplyste även att den aktuella industrihampan alltjämt fanns hos SKL.
Hovrätten redogjorde inledningsvis bl.a. för 8 § narkotikastrafflagen och det aktuella avsnittet av bilagan till förordningen om kontroll av narkotika. Hovrätten konstaterade att den särskilda regleringen i 1992 års förordning, när det gäller odlad hampa, trädde i kraft den 15 mars 2003 samt att införandet av undantaget hade föregåtts av EG-domstolens dom den 16 januari 2003 vari Halmstads tingsrätt hade begärt ett förhandsavgörande. Hovrätten redogjorde härefter för EG-domstolens dom enligt följande.
Halmstad tingsrätt hade, vilken var dess huvudfråga, ställt fråga om artikel 28 i Romfördraget, rörande importrestriktioner, medger att ett medlemsland förbjuder odling och annan hantering av s.k. industrihampa som godkänts enligt EG:s förordningar. EG-domstolen besvarade frågan så att de förordningar som var tillämpliga på förhållandena i målet utgjorde hinder för nationell lagstiftning som förbjuder odling och innehav av sådan industrihampa. I sin sammanfattning anförde EG-domstolen att ett förbud inverkar direkt på den gemensamma marknaden för hampa, genom att de berörda jordbrukarna fråntas alla möjligheter att ansöka om stöd. EG-domstolen anförde vidare att det svenska förbudet inte hade något allmännyttigt syfte som den gemensamma organisationen av marknaden för hampa inte hade, eftersom den fara för människors hälsa som användning av narkotika innebär hade beaktats inom ramen för denna organisation. Domstolen noterade att enligt den svenska regeringen var syftet med förordningarna om en gemensam organisation för hampa ett annat än syftet med den svenska narkotikalagstiftningen att säkerställa en hög skyddsnivå. Domstolen anförde häremot att stöd beviljas endast i fråga om hampa odlad från utsäde av sorter som erbjuder ett visst skydd vad avser innehållet av rusframkallande ämnen i den skördade produktionen. Skyddet skall uppnås genom att det fastställs en högsta THC-halt för sådan hampa.
Hovrätten konstaterade att den reglering som skall tillämpas skiljer sig från vad som annars skall vara att anses som en narkotika. Det är, enligt hovrätten, inte en renodlad fråga om substansens karaktär av narkotika utan en tillämpning i två led av undantaget i bilagan till förordningen om kontroll av narkotika, att viss sort av hampa inte skall anses som narkotika, varav det senare ledet inte reglerar substansen som sådan.
Hovrätten anförde härvid att den i målet aktuella hampasorten Finola normalt är en hampasort som är tillåten med avseende på THC-halt samt att avgörande för bedömningen av om en hampasort skall vara undantagen från förbudet för cannabis måste, för att tillämpningen av bestämmelsen skall kunna bli förutsägbar, vara de egenskaper som hampasorten normalt har och som har legat till grund för tillståndsbeslutet. Hovrätten fann därmed att det härav följer att den industrihampa som JG innehaft inte i sig är en hampasort som är att anse som cannabis redan av det skälet att THC-halten har uppgått till 0,5 procent.
Hovrätten anförde vidare att det andra kravet i 1992 års förordning för straffrihet är att det är fråga om hampasorter vilka odlas efter det att ansökan om direktstöd getts in. Hovrätten konstaterade att den angivna ordningen innebär att ifrågavarande hampa ingår som led i en produktion av varor med hampan som råmaterial vilka fritt skall kunna cirkulera inom EU. Odlingskravet i 1992 års förordning skiljer sig därmed, enligt hovrätten, helt från den övriga regleringen i förordningens förteckning över substanser som skall anses som narkotika enligt narkotikastrafflagen, eftersom det inte följer förordningens systematik i övrigt att kvalificera vissa substanser som narkotika. Redan detta gör, enligt hovrätten, att försiktighet är påkallad vid tillämpningen av bestämmelsen. Vad som skall förstås med cannabis är vidare, menade hovrätten, enligt bestämmelsens ordalydelse inte knutet till vem som innehar eller för vilket ändamål den odlade hampan innehas. Det är inte heller en fråga om en bestämmelse som reglerar vad som krävs i fråga om uppsåt eller oaktsamhet.
Hovrätten anförde också att det som måhända talade för att det är fråga om att genom undantaget endast skydda odlaren och den hantering som står i naturligt samband härmed är det förhållandet att den svenska anpassningen till den EG-rättsliga regleringen skett därför att den tidigare svenska regleringen, som helt förbjöd användande av hampa, underkänts av EG-domstolen för att den stod i strid med gemenskapsrättslig reglering avsedd att främja den inre marknaden. Å andra sidan finns i ingressen till rådets förordning (EG) nr 1782 av den 29 september 2003 uttalanden som, enligt hovrätten, talade för att den illegala hampan och den hampa som odlas inom EU:s stödsystem i alla avseenden är att anse som helt separata företeelser. Hovrätten pekade härvid på ingressens punkt (27) vari anges att särskilda åtgärder får fastställas för hampa, för att se till att illegala grödor inte kan gömmas bland grödor som berättigar till samlat gårdsstöd och därigenom negativt påverkar den gemensamma organisationen av marknaden för hampa. Med hänsyn till den inom straffrätten grundläggande legalitetsprincipen och tanken om förutsebarhet i straffrättsskipningen är det av vikt, menade hovrätten, att straffbuden inte ges en tolkning som inte är helt förenlig med dess ordalydelse.
Hovrätten fann således mot bakgrund av detta och då åtalet inte gällt någon gärning som avser substanser som utvunnits ur den odlade hampan det inte styrkt att JG gjort sig skyldig till narkotikabrott i enlighet med åklagarens gärningspåstående och åklagarens yrkande om beslag av 1,6 kilo industrihampa lämnades utan bifall.
Hovrätten konstaterade vidare avslutningsvis att i den mån det skulle anses att den nuvarande ordningen inte leder till acceptabla konsekvenser får det ankomma på lagstiftaren att vidta erforderliga åtgärder.
Hovrätten dömde JG, med undanröjande av påföljds-bestämningarna i de överklagade domarna, för de i dessa domar angivna brotten till en gemensam påföljd om åtta månaders fängelse.
------------------------------------------
Jag följer noggrant den fortsatta utvecklingen och återkommer med ytterligare information.
Läs också:
Missbruk av industrihampa
Torgny Peterson
Expressen och cannabis
Johannes Forssberg ondgör sig under rubriken ’Sluta jaga haschare’ i Expressen över svensk narkotikapolitik. Jag har inte den blekaste aning om vem sagde Forssberg är, men däremot konstaterar jag att hans kunskaper om cannabis och narkotikapolitik inte är omfattande.
Alstret i Expressen börjar med att författaren berättar att han, i likhet med ”Anders Borg, Mona Sahlin och Thomas Bodström och rätt många andra”, har rökt cannabis några gånger och trots detta ligger vare sig han eller de andra namngivna och ”sprattlar på Plattan.” Vem i herrans namn har påstått att de som prövar cannabis några gånger hamnar som sprattlande nervvrak på Plattan? Det hör definitivt inte till vanligheterna och det finns ingen automatik som innebär att de som röker hasch/marijuana automatiskt blir heroinister eller missbrukare av andra droger. Individer reagerar olika på olika droger och det är generellt sett svårt att i förväg uttala sig om vilka konsekvenser användning av narkotika kan få. Användning av narkotika kan liknas vid rysk roulett, en riskabel sysselsättning som kan gå vägen ett stort antal gånger men som lika gärna kan gå käpprakt åt skogen snabbt.
Genom tillgänglig, seriös forskning vet vi idag en hel del om cannabis och flera möjliga negativa konsekvenser av användning av de produkter som kan utvinnas ur cannabis, vilket är skälet till att det finns all anledning att inte bara upprätthålla utan också öka uppmärksamheten kring de skadeverkningar som vi idag känner till.
Till skillnad från Forssberg som under sin levnad tydligen stött på folk som presenterat ’Haschspöket’ så kan jag meddela herr Forssberg att sagda haschspöke varken har existerat eller existerar och att svensk narkotikapolitik skulle styras av någon ”Gateway-doktrin” är möjligen något Forssbergs ’Haschspöke’ har talat om för honom.
Det faktum att Mobilisering mot narkotika i samarbete med Rikskriminalpolisen beslutat om omfattande insatser mot cannabishanteringen är resultatet av främst två förhållanden – 1. cannabis är den mest använda illegala drogen i Europa idag och vi vet att användning är förknippat med såväl risker som skadeverkningar och 2. cannabishanteringen har sedan 2004 varit föremål för en omfattande kartläggning och polisen har idag ett mycket gott grepp om den cannabishanteringen och kopplingen till organiserad brottslighet.
Mellan 120 och 140 olika ligor eller nätverk, bestående av minst 3-5 personer vardera ägnar sig åt insmuggling och distribution av främst hasch. Nätverken har kontakter i de nordiska länderna eller Holland. Större nätverk i Stockholm har egna kanaler ända till Spanien. Det är vidare inte ovanligt att medlemmar ur olika nätverk samarbetar. Rikskriminalpolisens kunskaper om hanteringen visar att, lågt räknat, minst 25 ton hasch smugglas till Sverige årligen.
Beträffande Storbritannien så har en kommitté i underhuset presenterat den utredning Forssberg nämner, men utredningen är av så undermålig kvalité att ytterst få tar den på allvar. Efter nedklassificeringen av cannabis i Storbritannien (från klass B till C) fick många för sig att det nu var legalt att använda cannabis, vilket är helt felaktigt och kort tid efter nedklassificeringen fick brittiska regeringen spendera en miljon pund på en kampanj för att tala om att nedklassificeringen inte innebar att det var legalt att använda cannabis. Antalet unga cannabisanvändare i Storbritannien ökar och i Nederländerna, ofta sett som narkotikapolitiskt föregångsland av de som använder cannabis, ökar också antalet personer som själva söker hjälp för sina problem till följd av användning av cannabis.
Det kan här vara på sin plats att påpeka att THC-halten i dagens cannabisprodukter ofta är betydligt högre än för bara några år sedan – ett faktum som inte gör cannabisprodukter mindre farliga.
I Expressen-skrönan frågar sig Forssberg ”Varför ska då tullen, rimligen på bekostnad av betydligt viktigare verksamhet, prioritera cannabis?” Var har Forssberg fått detta ifrån? Tullen kommer inte att prioritera bort annan narkotikabekämpande verksamhet.
Och du Forssberg – Sverige kommer inte att vare sig militarisera eller stänga våra gränser. Det behövs inte. Hade du varit väl insatt i hur dagens situation ser ut så hade du vetat att de ökade aktiviteterna mot cannabishanteringen har resulterat i att vissa organisationer och nätverk haft svårigheter att skaffa bra produkter till sina ’kunder’. Ökade kunskaper hos vanligt folk om riskerna med cannabis, och andra droger också för den delen, aktiva insatser mot organiserad brottslighet och langare i det mindre formatet tillsammans med erbjudande om assistans till enskilda missbrukare som har problem är en bra början. Det kan också vara värt för dig att känna till att vare sig svenska folket eller tillfrågade i en av de senaste EU-barometrarna förespråkar någon legalisering av cannabis.
Påståendet att Sverige har den högsta missbrukardödligheten i världen och att ”Det markerar en av de största humanitära katastroferna i vår moderna politiska historia”, är så korkat att det inte ens är värt att bemöta. Däremot är det begåvat av Forssberg att inse att missbruk bottnar i sociala situationer.
Forssberg ger tydligen inte mycket för missbrukare, som enligt hans beskrivning är så självdestruktiva att skulle det inte finnas narkotika så hittar dom något annat för att fortsätta sitt självdestruktiva leverne. Om Forssberg nu anser att ”sociala orsaker” är problemet så borde ju i rimlighetens namn en förändring av de sociala möjligheterna kunna minska ett självdestruktivt beteende eller menar Forssberg att missbrukare är för evigt dömda till självdestruktion? Det om något är en människofientlig inställning.
Torgny Peterson
Alstret i Expressen börjar med att författaren berättar att han, i likhet med ”Anders Borg, Mona Sahlin och Thomas Bodström och rätt många andra”, har rökt cannabis några gånger och trots detta ligger vare sig han eller de andra namngivna och ”sprattlar på Plattan.” Vem i herrans namn har påstått att de som prövar cannabis några gånger hamnar som sprattlande nervvrak på Plattan? Det hör definitivt inte till vanligheterna och det finns ingen automatik som innebär att de som röker hasch/marijuana automatiskt blir heroinister eller missbrukare av andra droger. Individer reagerar olika på olika droger och det är generellt sett svårt att i förväg uttala sig om vilka konsekvenser användning av narkotika kan få. Användning av narkotika kan liknas vid rysk roulett, en riskabel sysselsättning som kan gå vägen ett stort antal gånger men som lika gärna kan gå käpprakt åt skogen snabbt.
Genom tillgänglig, seriös forskning vet vi idag en hel del om cannabis och flera möjliga negativa konsekvenser av användning av de produkter som kan utvinnas ur cannabis, vilket är skälet till att det finns all anledning att inte bara upprätthålla utan också öka uppmärksamheten kring de skadeverkningar som vi idag känner till.
Till skillnad från Forssberg som under sin levnad tydligen stött på folk som presenterat ’Haschspöket’ så kan jag meddela herr Forssberg att sagda haschspöke varken har existerat eller existerar och att svensk narkotikapolitik skulle styras av någon ”Gateway-doktrin” är möjligen något Forssbergs ’Haschspöke’ har talat om för honom.
Det faktum att Mobilisering mot narkotika i samarbete med Rikskriminalpolisen beslutat om omfattande insatser mot cannabishanteringen är resultatet av främst två förhållanden – 1. cannabis är den mest använda illegala drogen i Europa idag och vi vet att användning är förknippat med såväl risker som skadeverkningar och 2. cannabishanteringen har sedan 2004 varit föremål för en omfattande kartläggning och polisen har idag ett mycket gott grepp om den cannabishanteringen och kopplingen till organiserad brottslighet.
Mellan 120 och 140 olika ligor eller nätverk, bestående av minst 3-5 personer vardera ägnar sig åt insmuggling och distribution av främst hasch. Nätverken har kontakter i de nordiska länderna eller Holland. Större nätverk i Stockholm har egna kanaler ända till Spanien. Det är vidare inte ovanligt att medlemmar ur olika nätverk samarbetar. Rikskriminalpolisens kunskaper om hanteringen visar att, lågt räknat, minst 25 ton hasch smugglas till Sverige årligen.
Beträffande Storbritannien så har en kommitté i underhuset presenterat den utredning Forssberg nämner, men utredningen är av så undermålig kvalité att ytterst få tar den på allvar. Efter nedklassificeringen av cannabis i Storbritannien (från klass B till C) fick många för sig att det nu var legalt att använda cannabis, vilket är helt felaktigt och kort tid efter nedklassificeringen fick brittiska regeringen spendera en miljon pund på en kampanj för att tala om att nedklassificeringen inte innebar att det var legalt att använda cannabis. Antalet unga cannabisanvändare i Storbritannien ökar och i Nederländerna, ofta sett som narkotikapolitiskt föregångsland av de som använder cannabis, ökar också antalet personer som själva söker hjälp för sina problem till följd av användning av cannabis.
Det kan här vara på sin plats att påpeka att THC-halten i dagens cannabisprodukter ofta är betydligt högre än för bara några år sedan – ett faktum som inte gör cannabisprodukter mindre farliga.
I Expressen-skrönan frågar sig Forssberg ”Varför ska då tullen, rimligen på bekostnad av betydligt viktigare verksamhet, prioritera cannabis?” Var har Forssberg fått detta ifrån? Tullen kommer inte att prioritera bort annan narkotikabekämpande verksamhet.
Och du Forssberg – Sverige kommer inte att vare sig militarisera eller stänga våra gränser. Det behövs inte. Hade du varit väl insatt i hur dagens situation ser ut så hade du vetat att de ökade aktiviteterna mot cannabishanteringen har resulterat i att vissa organisationer och nätverk haft svårigheter att skaffa bra produkter till sina ’kunder’. Ökade kunskaper hos vanligt folk om riskerna med cannabis, och andra droger också för den delen, aktiva insatser mot organiserad brottslighet och langare i det mindre formatet tillsammans med erbjudande om assistans till enskilda missbrukare som har problem är en bra början. Det kan också vara värt för dig att känna till att vare sig svenska folket eller tillfrågade i en av de senaste EU-barometrarna förespråkar någon legalisering av cannabis.
Påståendet att Sverige har den högsta missbrukardödligheten i världen och att ”Det markerar en av de största humanitära katastroferna i vår moderna politiska historia”, är så korkat att det inte ens är värt att bemöta. Däremot är det begåvat av Forssberg att inse att missbruk bottnar i sociala situationer.
Forssberg ger tydligen inte mycket för missbrukare, som enligt hans beskrivning är så självdestruktiva att skulle det inte finnas narkotika så hittar dom något annat för att fortsätta sitt självdestruktiva leverne. Om Forssberg nu anser att ”sociala orsaker” är problemet så borde ju i rimlighetens namn en förändring av de sociala möjligheterna kunna minska ett självdestruktivt beteende eller menar Forssberg att missbrukare är för evigt dömda till självdestruktion? Det om något är en människofientlig inställning.
Torgny Peterson
Cannabisvoodoo
Under påverkan av cannabis kastade en 21-åring i USA en sexårig pojke utför en trappa. Han stövlade in hos en helt obekant familj, tog tag i familjens sexårige son och hivade honom utför trappan.
21-åringen meddelade polisen att han rökt cannabis med en kvinnlig bekant som praktiserade voodoo och som drogade honom och ”fick honom” att kasta sexåringen utför trappan. Det kan tilläggas att det enda preparat 21-åringen testade positivt på var cannabis.
Att cannabis kan vara farligt vet vi redan så se upp så att du som använder cannabis inte råkar på någon voodoo-praktiserande polare i förorten. Många trappor finns det där.
Torgny Peterson
21-åringen meddelade polisen att han rökt cannabis med en kvinnlig bekant som praktiserade voodoo och som drogade honom och ”fick honom” att kasta sexåringen utför trappan. Det kan tilläggas att det enda preparat 21-åringen testade positivt på var cannabis.
Att cannabis kan vara farligt vet vi redan så se upp så att du som använder cannabis inte råkar på någon voodoo-praktiserande polare i förorten. Många trappor finns det där.
Torgny Peterson
Det europeiska arbetet mot cannabis måste intensifieras ytterligare
Missbruk av cannabis måste uppmärksammas och tas på betydligt större allvar än vad som nu är fallet och på en del håll har man allt mer börjat uppmärksamma problemet, inte minst i Sverige där det så kallade ’cannabisprojektet’ startade 2004 efter att Rikskriminalpolisen och Mobilisering mot narkotika gemensamt beslutat att göra en grundlig kartläggning av cannabisbrottsligheten i Sverige.
Vi vet idag, efter den kartläggning som gjorts vid Rikskriminalpolisen, att mellan 120 och 140 olika ligor eller nätverk smugglar omkring 25 ton hasch till Sverige varje år. Den här omfattningen på smugglingen innebär att vi har att göra med grov, organiserad brottslighet, som måste bekämpas genom långsiktiga insatser. Det är därför glädjande att notera att Mobilisering mot narkotika tillsammans med Rikskriminalpolisen fattat beslut om en fortsatt operativ satsning mot cannabis.
I månadsskiftet februari-mars förväntas slutrapporten från det nuvarande cannabisprojektet bli offentliggjord. Jag återkommer med ytterligare information om den rapporten.
Torgny Peterson
Vi vet idag, efter den kartläggning som gjorts vid Rikskriminalpolisen, att mellan 120 och 140 olika ligor eller nätverk smugglar omkring 25 ton hasch till Sverige varje år. Den här omfattningen på smugglingen innebär att vi har att göra med grov, organiserad brottslighet, som måste bekämpas genom långsiktiga insatser. Det är därför glädjande att notera att Mobilisering mot narkotika tillsammans med Rikskriminalpolisen fattat beslut om en fortsatt operativ satsning mot cannabis.
I månadsskiftet februari-mars förväntas slutrapporten från det nuvarande cannabisprojektet bli offentliggjord. Jag återkommer med ytterligare information om den rapporten.
Torgny Peterson
Hälften av de som grips av polis misstänkta för brott medger att de rökt marijuana
En brittisk undersökning från inrikesministeriet (Home Office) visar att hälften av alla som misstänks för kriminalitet (inklusive stölder, rån och misshandel) och så många som 57% av de unga brottslingarna medger att de rökt marijuana under den senaste månaden. Av samma undersökning framgår att marijuana används mer än någon annan illegal drog.
Resultatet pekar på att det finns allt fog för att ifrågasätta den brittiska regeringens beslut (2004) att ’nedklassificera’ cannabis från klass B till klass C. Användningen av cannabis bland ungdomar har ökat kraftigt sedan det ödesdigra beslutet – tvärtemot vad många hävdade skulle ske. I och för sig krävs det ingen mer omfattande intellektuell utrustning för att inse att en accepterande attityd till cannabis medför ökad användning, ett faktum som många cannabisförespråkare gör sitt yttersta för att dementera.
Undersökningen omfattar 7 500 personer misstänkta för brott. Cirka 46% uppgav att de använt cannabis den senaste månaden och för de i åldersgrupperna 17-24 år hade 57% använt marijuana under den senaste månaden. 18% uppgav att det tagit heroin den senaste månaden, 15% crack och 10% kokain.
Torgny Peterson
Resultatet pekar på att det finns allt fog för att ifrågasätta den brittiska regeringens beslut (2004) att ’nedklassificera’ cannabis från klass B till klass C. Användningen av cannabis bland ungdomar har ökat kraftigt sedan det ödesdigra beslutet – tvärtemot vad många hävdade skulle ske. I och för sig krävs det ingen mer omfattande intellektuell utrustning för att inse att en accepterande attityd till cannabis medför ökad användning, ett faktum som många cannabisförespråkare gör sitt yttersta för att dementera.
Undersökningen omfattar 7 500 personer misstänkta för brott. Cirka 46% uppgav att de använt cannabis den senaste månaden och för de i åldersgrupperna 17-24 år hade 57% använt marijuana under den senaste månaden. 18% uppgav att det tagit heroin den senaste månaden, 15% crack och 10% kokain.
Torgny Peterson
Haschanvändningen tas inte på tillräckligt allvar
Ledaren för cannabisprojektet i Tromsö i Norge, Hilde Nicolaisen, säger till norsk radio (NRK) att haschanvändningen inte tas på tillräckligt allvar.
Nicolaisen säger till NRK att kunskapen om cannabis är allt för dålig både bland fackfolk och hos allmänheten. ”Jag upplever att hjälpapparaten har negligerat cannabisproblematiken i flera år och att det saknas faktakunskaper. Många akutintagningar på psykiatriska avdelningar skulle ha kunnat undvikas”, säger Nicolaisen till NRK.
Torgny Peterson
Nicolaisen säger till NRK att kunskapen om cannabis är allt för dålig både bland fackfolk och hos allmänheten. ”Jag upplever att hjälpapparaten har negligerat cannabisproblematiken i flera år och att det saknas faktakunskaper. Många akutintagningar på psykiatriska avdelningar skulle ha kunnat undvikas”, säger Nicolaisen till NRK.
Torgny Peterson
Minskat antal registrerade för så kallad ’medicinsk’ marijuana
Från Hawaii meddelar glädjande nog delstatens Department of Public Safety att antalet personer som registrerat sig för användning av så kallad ’medicinsk’ marijuana minskat kraftigt, närmare bestämt med 22 procent under de senaste tio månaderna samtidigt som allt färre läkare är beredda att ge stöd åt sådan verksamhet.
Torgny Peterson
Torgny Peterson
Blowverbodbord
Gott Nytt Cannabisfritt 2007!
Det nya ’trafikmärket’ för 2007 i Sverige introduceras härmed – Blowverbodbord.
Den åtråvärda Blowverbodbord-skylten är beslutad av stadsfullmäktige i Amsterdam och skylten sätts upp på olika platser för att markera att det inte är tillåtet att använda cannabis där.
I Sverige är det inte tillåtet att använda cannabis någonstans så vad kan väl vara mer lämpligt än att införa förbudsskylten här också.
Som ett inslag i det intensifierade arbetet mot cannabis under 2007 är det inte sista gången du kommer att se Blowverbodbord.
Gott Nytt Cannabisfritt 2007!
Torgny Peterson
